Hur hamnade jag i Santa Barbara?

För att göra en lång historia kort; jag är född och uppvuxen i Ljungby, Småland och är till hälften svensk (pappa) och till hälften polsk (mamma). Gymnasiet gick jag i Växjö, där jag pluggade EST-Teater.  Efter gymnasiet drog jag iväg till Norge för att jobba första omgången.

Jag åkte till Florö, utanför Bergen och var där i 4-5 månader innan hemlängtan tog över. Jag åkte hem och började jobba på lite olika ställen men hamnade tillslut på Posten och blev kvar i tre år. Efter det var jag så less att jag sa upp mig och åkte till Norge igen, denna gången till Andöy, ca en timme utanför Narvik. Där blev jag kvar i nästan ett år. Efter det började jag resa runt på allvar med min bästa vän Ronnie.Jag har alltid älskat USA och har åkt runt i landet ett antal gånger men vi tog även en runda i Thailand. (Koh Samui)

Dykning på Koh Samui, Thailand

Nu började jag på allvar fundera över vad jag ville göra med mitt liv men vad gör man när man vill göra allt? Jag var minst sagt förvirrad.. Dock måste räkningarna betalas så jag tog jobb på en plastfabrik med ett riktigt grabbigt jobb som pressoperatör. Jag älskade det och avancerade fort till både gruppledare och ansvarig för allt och inget. Här beslutade mig för att jag ville jobba med produktionsteknik. Jag ansökte till en 2 år lång utbildning i produktionsteknik.

My BFF! :)

Samtidigt åkte jag jorden runt, återigen med min bästa vän, Ronnie. Vi började i USA och bilade i 3 veckor, sedan vidare till Tahiti, Cook- öarna, Nya Zeeland, Australien, Singapore och slutligen Sydafrika. Vi var iväg i nästan 4 månader och fick uppleva sjukt mycket.   Jag fick mitt antagningsbesked via email när jag satt på ett internet- café i Australien och när jag kom tillbaka från resan väntade skolan.

Efter två år gick jag ut som fullfjädrad produktionstekniker och vid det laget hade min gamla plastfabrik återanställt mig under den titeln. Jag jobbade som Lean- ansvarig och problemlösare på heltid. Typ 12 timmar om dagen dvs.



Våren 2009 kom beskedet att den 100 år gamla fabriken skulle läggas ner och det innebar katastrof för de 150 personer som jobbat där i hela sitt liv, var i 60- årsåldern och aldrig gjort något annat. Jag vet egentligen inte hur det hände men på något sätt fick jag rollen som kurator/personalchef i detta kaos och jag fick ledningens välsignelse att ägna min tid åt att hjälpa dessa människor med coaching och CV- skrivning. Det var svårt att motivera denna grupp, men jag lyckades och den tacksamhet jag mottog var utöver något jag upplevt tidigare. De flesta av dem har idag nya jobb och många håller fortfarande kontakten. Här kom alltså anledningen till att jag bestämde mig för att plugga i USA. Jag visste fortfarande inte vad jag ville göra i livet och var återigen förvirrad.

Jag har alltid haft ett driv att starta eget och min kringflackande bakgrund ser jag som en positiv erfarenhet som gett mig insikt inom många olika områden. I flera år har jag sysslat med auktioner på Ebay osv. och jag har haft en miljon olika affärsidéer och egentligen fastnat för att jag inte kunnat välja en idé att vidareutveckla. Så jag ansökte till en utbildning i Entrepreneurship i Santa Barbara, via en känd svensk utbildningsförmedling, i fortsättningen kallad ”UTBILDAREN”. (Finns ingen anledning att definiera vilken) Jag visste det inte då, men det blev vändpunkten och grunden till min affärsidé och uppstarten av Asrus International!

Väl på plats i S.B. träffade jag Dave, min dåvarande hyresvärd, och det klassiska ”klicket” infann sig. Lyckan var gjord men då slutet för min utbildning började närma sig, så insåg vi båda att vi behövde gifta oss om vi ville fortsätta vara tillsammans. Vi träffades i Januari 2010 och bröllopet ägde rum i 11:e September samma år. Snacka om omtumlande! Han driver Active Student Housing, men även ett antal andra företag, och hinner inte med allt han tar sig för.



Förtrollande Santa Barbara

 Jag tog snabbt över rollen som administratör för Active Student Housing och har skött det sedan våren 2010. Det ger mig erfarenhet av studenter, svenska såväl som internationella och amerikanska. Eftersom jag inte har haft arbetstillstånd så har jag inte kunnat arbeta mot betalning och inte heller kunnat starta företag.
 
Så hur var det nu med Asrus International? Utan att gå in på detaljer så kan jag säga att jag, ihop med alla andra studenter som jag träffade unde tiden jag utbildade mig, var djupt missnöjda med UTBILDAREN. Vi blev grundlurade, så enkelt är det. 

Som jag sagt tidigare; jag är en problemlösare in i benmärgen, och insåg att det som UTBILDAREN gör kan göras så mycket bättre, och framförallt, billigare. Jag använde denna idé som projekt under hela skoltiden och när jag gick ut Santa Barbara City College, i december förra året, så hade jag ägnat ett år åt att finslipa min idé. Så, istället för att vara bitter så vill jag lösa problemet. I och med Asrus är det möjligt för svenska studenter att komma hit och plugga med en massa olika fördelar till ett pris som UTBILDAREN bara kan drömma om.



Santa Barbara City College
Business Center

 Hittills så har det inte funnits någon motsvarighet till UTBILDAREN. Eventuella konkurrenter erbjuder antingen en helt annan typ av service och/eller är inte lika omfattande i det du får hjälp med. UTBILDAREN har alltså ingen konkurrens och kan därmed ta betalt därefter. Du, som studerande, har inget alternativ utan måste lägga ut dessa fantasisummor eller göra allt på egen hand och riskera att inte lyckas, att bli lurad eller utnyttjad.

Men inte nu längre! :)